Kielkanalen bjöd på sol och värme. Vi fick en härlig dag. Vid ett tillfälle fick vi stanna för att göra plats för ett kryssningsfartyg. Väl framme vid slussarna tog det stopp. Två av de fyra slussarna var under reparation, den tredje var tillfälligt ur funktion så det var bara en som stod för all slussning. För oss och tjugo fler fritidsbåtar innebar det att vänta på att få en lucka mellan stora fraktfartyg. För oss innebar det en väntan på nästan fyra timmar innan vi slussat. Väl igenom så lade vi oss i närmsta marina för natten. Dagen därpå gav vi oss iväg tidigt, tyvärr vindfattigt så när vi nådde Gedser i Danmark gav vi upp och gick i marina. Tidig start igen som fic avbrytas då vi upptäckte ett läkage på en diselslang. Stefan fixade snabbt så vi kunde fortsätta. Nu fick vi vindarna med oss och anlände till Kalmar, Sverige 30 timmar senare. Vi möttes av goda smålandsgrannar när vi kom in. Och av en arbetskamrat jag inte träffat på sju år och hennes man. Vi fixade lite reservdelar, njöt av staden, hade samkväm och bara va innan vi seglade vidare norrut. Det blev en natt på ankare innan vi lade till i Oxelösund där Stefans föräldrar och Nea med sonen Vigo mötte upp. Trevlig middag på sjökrogen. Så fredag 14 juli blev vår sista sträcka på vår sjuåriga resa. Lämnade Oxelösund vid sju på morgonen och hade en spegelblank resa mot Stockholm, Hundudden där vi togs emot av Niklas med familj. Annika o Lasse. Det vankades bubbel och grillat. Nu är vi i hemmahamnen igen och det är med blandade känslor.